Debatt i Dagens industri: Vem bygger Stockholms stadshus idag?
Den 5 november hyllas hantverket i Stockholms stadshus. Gesäll- och mästarbrev delas ut till 220 yrkesskickliga kvinnor och män. Det är ett högtidligt firande av handens kraft, av det mänskliga kunnandet som byggt Sverige. Men samtidigt som vi hyllar hantverket, håller vi på att förlora det.
Idag är läget ett annat. Trots att vi lever i en tid som talar om innovation, hållbarhet, cirkulär ekonomi, lokal tillverkning och integration, har vi tillåtit de praktiska yrkena att tappa mark. Till stor del på grund av ett skevt utbildningssystem och politisk ouppmärksamhet.
Frågan är om det ens hade funnits rätt kompetens att bygga Stockholms stadshus år 2025?
En rapport från SCB i mars i år visar att snickare är klassat som bristyrke, och det gäller även smalare hantverk som murare, skomakare, sadelmakare, smeder och stenhuggare. Plåtslagarna talar om personalbrist i siffror runt 2 500. Svenskt Näringsliv slår fast att det råder akut brist på yrkesutbildad personal, även i lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen pekar på rekryteringssvårigheter i jobbmatchningen på grund av kompetensglapp.
Rapporter från både Företagarna och Industrirådet uttrycker entydigt att industrin är beroende av just hantverkskompetens. Förmågan att förstå material, precision och konstruktion är en förutsättning för innovation – särskilt i en tid när teknik och tradition möts i nya produktionsformer.
Bristen på yrkeskunnig personal är också den främsta anledningen till att svenska företag inte kan växa, visar Svenskt Näringslivs rapport. Det är en anmärkningsvärd situation som riskerar att sätta Sverige i baksätet.
På Stockholms Hantverksförenings egen yrkesutbildning Hantverksakademin, erbjuds tvååriga utbildningar med 35 platser per år och ett treårigt program med 15 platser per år. Idag studerar omkring 100 personer på de ordinarie utbildningarna och därtill drygt 20 YH-flexstuderande som läser enligt individuella studieplaner. Men det räcker inte.- Utbildningsväsendet behöver reformeras i grunden. Informationen om att hantverksyrken är framtidsyrken som i dagsläget ger lika goda, eller större, chanser till jobb som många akademiska utbildningar, behöver kommuniceras redan i grundskolan.
- Samhällets attityd till yrkesutbildningar behöver också revideras och hantverksyrken få sin rättmätiga status som en karriärväg med möjligheter till ekonomisk lönsamhet. Av den enkla anledningen att svenskt hantverk är nyckeln till en rad samhällsutmaningar.
- Hantverk handlar om framtidsberedskap. Ett land som har kompetens att bygga, reparera och tillverka står starkt – både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.
- Hantverk handlar om hållbar och lokal produktion, om cirkulär ekonomi och fungerande tillverknings- och konsumtionsmönster. Samhället och politiken säger sig sträva efter grön omställning, men nedmonterar samtidigt de utbildningsstrukturer som krävs för att hålla hantverket levande.
- Hantverk är också en väg till integration, handens kunskap talar sitt eget språk. Där kan hantverkskunnande vara steget in i arbete, som i sin tur leder till språkinlärning och att bli en del av samhällsgemenskapen.
Om hantverkskunnandet försvinner är det svårt – i vissa fall omöjligt – att återuppbygga. De som bevarar och förnyar vårt byggda kulturarv, som är en central del av en hållbar samhällsstruktur, och som i kris- eller beredskapstider besitter avgörande kunskaper för reparation, återbruk och lokal försörjning, är oumbärliga.
Stockholms Hantverksförening kommer med stort intresse att följa de satsningar på fler yrkesutbildningar som regeringen aviserade i höstbudgeten. Även den utlovade satsningen på att förbättra matchningen på arbetsmarknaden, något som kan gynna hantverksyrken där det finns stor brist på utbildad arbetskraft. Låt inte detta vara tillfälligt valfläsk, utan se till att det politiska kraftsamlandet för Sveriges hantverkare permanentas och blir en naturlig del av en hållbar arbetsmarknad.
Det är hantverkarna och deras kompetens vi hyllar under Gesäll- och Mästarbrevsutdelningen i Stockholms stadshus ikväll. Låt oss ära dem även imorgon och varje dag. Handens kunskap är en del av Sveriges framtid.
Stefan Fritzdorf, ordförande Stockholms Hantverksförening
Li Pamp, vd Stockholms Hantverksförening
Publicerat på Di.se 5 november 2025
